Ciao!

Då så hör ni, så har det blivit dags att tacka och bocka för min del. Brukar inte vara å bra på att blogga då jag är hemma i Finland och tror att det nu inte är något undantag. Det har varit otroligt roligt och också nödvändigt att få skriva av mig under dessa två år. Känns roligt att gå tillbaka och titta vad man riktigt hållit på med.

Dessa två år har varit så otroligt fina, kan knappt förstå hur fort tiden har gått. Har lärt mig så mycket, både i det professionella och det personliga. Känns som att jag nu återvänder hem som en lite smartare, modigare och självsäkrare person. Jag har lärt känna så otroligt fina människor, fått göra så otroligt intressanta saker och för det är jag evigt tacksam.

Peru….Peru, Peru, Peru. Det finns inte ord för att beskriva vad jag känner inför detta land och dess folk. Så mycket fint, så mycket roligt, så mycket intressant, och visst också jobbiga saker. Har upplevt så många av mina livsskeden här. Först som utbytesstudent 2007-2008, sen som praktikant 2011 och nu som arbetstagare 2013-2015. På många sätt har jag blivit vuxen här, från 21-årig partyprisse till nästan 30-årig karriärkvinna. Peru kommer alltid att vara mitt andra hemland, människorna här kommer alltid att vara min andra familj och jag känner en så otrolig tacksamhet för att just jag har fått uppleva allt det jag gjort under dessa år. På något sätt tror jag nog att jag kommer att återvända en vacker dag. Peru kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.

Så en liten hälsning till er som känner att “åh, jag sku också villa bo utomlands, jag sku också villa göra något annorlunda”: GÖR DET! Vi lever bara ett liv, och livet är för kort för att ångra sig. Jag är så bombsäker på att jag är en mycket lyckligare människa på grund av att jag inte följt någon norm, inte gjort som alla andra, inte tyckt att jag “måste, bara för att alla andra…”, utan alltid följt min egen väg, alltid gjort det som känns bra. Och därför är jag här i dag, dvs exakt där jag vill vara.

Det känns otroligt ledsamt att lämna Peru, men också otroligt fint att åka hem. Hem till världens finaste familj och världens bästa vänner. Detta kapitel i mitt liv har varit så otroligt fint, men man ska ju lämna festen när den är som bäst, och nu känner jag mig redo att påbörja ett nytt kapitel i mitt liv.

Tusen tack till alla som läst och kommenterat!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Om anna-stina

Anna-Stina heter jag, 30 år gammal. Sist jag skrev på denna blogg bodde jag i Lima, Peru. Livet gick ut på jobb, resor och flotta fester. Efter ca 10 år av utomlandsposter (Peru, England, Vietnam, Spanien…) flyttade jag hem till Finland i Februari 2015 efter att ha fått drömjobbet. Livet skulle gå ut på karriär, jobb och resor. Men livet går ite alltid som man tänkt sig. Träffade spanska Pablo, blev kär, gravid och nu är jag på mammaledighet med min son Matheo född 07/16.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ciao!

  1. Johanna skriver:

    Mwah! Välkommen hem!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s